Idag är det 11 månader sen du lämnade oss farfar. Var har tiden tagit vägen?! Det känns som det hände för en vecka sen. Jag får sådan klump i magen när jag tänker på att vi inte kommer ses något mer. Fast denna sommar kommer vi ses. Jag kommer och hälsar på dig där du ligger och tänder ett ljus för dig! ♥ Jag älskar & saknar dig så enormt! ♥ Farfar, du kommer alltid leva inom mig ♥
Jag undrar hur du hade reagerat om du såg hur allting såg ut idag.. Tror tyvärr inte du hade gillat det. Jag kan tyvärr ingenting göra då det alltid är två personer i en relation. Jag förstår inte hur man kan bli så himla dum i huvudet bara. Har allting bara varit ett spel under alla dessa år? Det skulle vara så kul att se dig i ögonen och höra vad du har att säga. På ett sätt är det bra att du betett dig som du gjort. Det har gjort mig, min bror, min syster och min pappa så himla mycket starkare igenom detta! Vi är så mycket starkare än dig och du kan gärna få fortsätta med ditt patetiska äckliga lilla liv. Du är egentligen inte ens värd att slösa energi på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar